Ekå - lyftok och -klykor
_________________________________________________________________

Innehåll:

Lyftok och lyftklykor

Justerbara ok

Grinden/grillen

Kättinglyft

Förlängningsbom

Det fasta oket

 En viktig del av ett Ekå- och underlyftsystem är systemet med en mängd olika "lyftok" och "lyftklykor"

Underlyft enl Ekå-systemet kan ske på olika sätt som tex: lyftklykor ansätts bakom fjäderfästet på det havererade fordonet (fram), lyftklykor ansätts i ramen (bak eller fram) eller lyftklykor ansätts i fram- eller bakaxel. Det havererade fordonets fram - eller bakhjul (personbilar och mindre lastbilar), placeras i en grind. Ytterligare ett sätt är att en kätting monteras runt tex framaxeln - dras fram och uppåt och placeras i speciella kättingklykor monterade i lyftoket.

Ovan: Standard lyfttillbehör till Ekå-aggregat från början på 1960-talet avsett för lastbilar.

1. Vikbom i lyftbommens förlängning.
2. Ok i olika bredd och typ (den första "höga" tex används till att lyfta i bakaxeln.
3. Lyftklykor i olika utförande.
4. Utskjutsbommens hål där oket placeras. Normalt används det bakre hålet medans det främre används vid mycket tunga lyft.


Lyftok och lyftklykor

Till Ekå-systemet fanns en rad tillbehör, standard eller extra såsom olika lyftok och klykor för att kunna lyfta och transportera iväg alla förekommande fordon. Senare kom speciella lyftklykor utformade speciellt till olika fordonsfabrikat och fordon med luffjädring m m. Även på tunga bärgningfordon fanns en grind/grill som monterades i stället för oket. När inte grinden/grillen användes förvarades den under ena sidans skåpbyggnation eller längst fram på bärgningsfordonet.

I detta första oket från 1950- talet finns det tre hål på varje sida för lyftklykor. Klykornas centrum är förskjutet - genom att vrida klykorna ett halvt varv samt välja hål kan man variera avståndet mellan klykorna på en mängd olika sätt beroende på tex ram- och fjäderbredd eller skador på det havererade fordonet.

Höger: Fast lyftok med vändbar lyftklyka.


Justerbara ok

Trots att man kunde anpassa bredden på en mängd olika sätt fanns det tillfällen då inget läge "passade" riktigt bra.

Höger: Lyftok med variabelt fäste för vändbar lyftklyka.


Lösningen på detta blev justerbara ok med en tandad flyttbart fäste på varje sida med ett hål för klykan som medgav ett nästan oändligt antal kombinationer. Detta ok kom på 1970- talet och blev en klar förbättring och medgav enklare och snabbare lastning av havererade fordon. En nackdel fanns - man kunde inte längre montera fyra klykor! Dvs att tex montera två lyftklyckor och två kättningklykor - nu var det att dra kättingen runt oket som gällde.


Grinden/grillen

Även på tunga bärgningfordon fanns en grind/grill för att användas till personbilar och mindre lastbilar vilken då monterades i stället för oket. När inte grinden/grillen användes - om den inte satt kvar bak på vikbommen - förvarades den under ena sidans skåpbyggnation eller längst fram på bärgningsfordonet.

Ovan: Lyftbom, grind/grill och monteringsdetaljer för personbilar och lätta lastbilar.

1. Vikbom
2. Utskjutsbom
3. Sprint för att hålla fast grinden i ett horisontellt läge vid tomkörning.
4. Bult som utgör vridpunkten för grinden.
5. Grind/grill.


Kättinglyft

Kättinglyft används då det havererade fordonet är svårt skadad och tex hjul, framaxel, fjäderpaket eller hjulupphängning m m är bortslitet eller skadade. Två kättingar fästs då i tex fjäderfästen eller annat lämpligt ställe och det havererade fordonet lyfts med hjälp av kättingarna, oket och de speciella kättingklykorna.

Ovan: Kättinglyft används med fördel då fordonet är svårt skadat.


Förlängningsbom

Vik- och utskjutsbommen hade den begränsningen att den var relativt kort - räckte inte alltid till när tex en buss skulle lyftas i framaxeln. Lösningen blev en förlängningsbom vilken monterades på utskjutsbommen. En tung och otymplig sak som varje bilbärgare avskyr att använda!

Ovan: Extra förlängningsbom att användas då inte utskjutsbommen räcker till.


Det fasta oket

Nackdelen med de gamla oken och grinden/grillen var att de måste bäras och lyftas på plats varje gång de skulle användas. På en del byggnationer fanns oket monterad längs fram på vikbommen men oftast var oket placerat i ett av skåpets utrymme vilket innebar ett fastligt bärande fram och tillbaka med det tunga oket. Även grinden vägde en del samt var otymplig. Oavsett nu vart grejerna var placerade var det det ett tungt och slitsamt arbete att få de på plats. Lösningen på detta problem var det fasta oket som kom under 1980-talet.

Ovan: Det fasta oket med tillbehör.

1. Utskjutsbom.
2. Fast ok.
3. Grillhalvor.
4. Hylsor till lyftok.
5. Klyka.


Fördelen med detta var att det fasta oket ALLTID satt monterat på utskjutsbommen och två lösa grind/grillhalvor monterades om man skulle bärga personbilar eller lättare lastbiler. Vid tungbärgning ersattes grind/grillhalvorna med två hylsor i vilka lyftklykorna monterades. Nackdelen med detta system var att vid användning av ovan nämnda förlängningsbom var det fasta oket tvunget att först demonteras från utskjutsbommen och sedan monteras på förlängningsbommen. Fördelen med ett fast ok kom inte till sin fulla rätt förän teleskopstickan senare introducerades - då behövde det fasta oket i stort sett aldrig demonteras och man slapp det tunga arbetet med förlängningsbommen.
____________________________________________________

Källor:
Egna samlingar.

Foto; I anslutning till bilderna är ägaren angiven. Om inget annat anges; Larssons samlingar/tow.se.

_________________________________________________________________

Åter till Ekå

Sidan skapad i Februari 2004.