Räddningskåren/Ostermans Aero - helikopterambulanshistorik
_________________________________________________________________

Innehåll:

Den första ambulansflygningen med helikopter

Stort intresse

Polisflyget



 Ostermans Aero var det första flygföretaget i utanför USA att börja med civila helikopteroperationer.

Företaget bildades 1943 och den första helikoptern levererades via båt och lastbil till Stockholm i november 1946. Eftersom man var först med helikoptern fick man under de första åren många uppdrag runt om i landet (och även i länder som Asien och Afrika). Osterman Aero och RKN inledde tidigt ett samarbete. Som abonnent i RKN hade man fri sjuktransport med flyg och helikopter om det av läkare bedömdes som nödvändigt.


Den första ambulansflygningen med helikopter

Den 14'e januari 1948 genomfördes den första ambulansflygningen med helikopter (eftersom "Brödburken" då ej var uppfunnen transporterade man patienten inne i helikoptern). Det var Hilda Moberg på Färsö, i Stockholms skärgård, som hämtades av Osterman Aeros dåvarande flygchef Lars Westlund och lämnades på Mörby Lasarett (numera Danderyds Sjukhus som idag har en egen helikopterplatta).

Ovan: En av Ostermans helikoptrar. Bilden troligen tagen i slutet på 1950-talet.

Fru Moberg lämnades på lasarettet inom en timme efter det att larmet hade mottagits av Ostermans Aero. Detta var mycket imponerande då det rådde snöyra vid tillfället.

1948 utprovade Ostermans dåvarande chefstekniker Göran Wallert sin nyutvecklade bårupphängning för Bell 47 (vilken var helikoptertypen som man opererade med under de första åren). Hans idé var att transportera patienten i en kabinförsedd bår på höger sida av helikoptern (piloten på Bell 47 sitter i vänstersits). Den kabinförsedda bårens främre del av taket satt anslutet till helikopterns högra dörr och genom en öppning i den modifierade dörren förseddes patienten med den värmen som uppstod inne i flygkabinen. Den kabinförsedda båren kom senare att kallas "Brödburken" bland de som jobbade med den.


Stort intresse

Under 1948 skänkte Hans Ostermans (skapare till Ostermans Aero) fru Loo Osterman tio fria ambulanshelikoptertransporter till befolkningen i Stockholms skärgård. Detta tillsammans med Ostermans Aeros återkommande helikopteruppvisningar gjorde att ett stort intresse för vad helikoptern kunde prestera tilltog. Redan fyra-fem år senare var larmen nästan dagliga. Dessvärre var det svårt för Ostermans Aero att få betalt av Landstinget då man svarade på varje larm man fick. Landstinget kunde i vissa fall efteråt hitta på olika anledningar till varför en helikopterinsats ej var nödvändig. Det hela slutade i att Osterman fick ta på sig kostnaderna för vissa larm.



1950 stationerade man ambulanshelikoptrar i Östersund och Kiruna. Dessa två stationeringar togs senare över av Lapplandsflyg i Kiruna och Jämtlandsflyg AB i Östersund. Lapplandsflyg startade även själva upp en ambulanshelikopterverksamhet i Västerbotten.

Riksdagen började år 1954 att ge ut bidrag för att stödja ambulanshelikopterverksamheten i Stockholm och Norrland. Bakom detta låg ett vädjande till dåvarande inrikesminister Gunnar Hedlund från Lennart Osterman. Bidraget delades senare upp så även Jämtland, Västerbotten och Göteborg (där Ostermans Aero nyligen hade öppnat en flygavdelning) fick en del. För att man på dessa baser skulle få bidrag var man tvungen att hålla minst en enmotorig helikopter startklar med möjlighet att starta inom två timmar efter inkomsten av ett larm. Huvudman för samtliga ambulansflygningar var Luftfartsverket.


Polisflyget

1972 tog Polisflyget över ansvaret. Man bistod även med beredskap med vissa av sina egna helikoptrar.

Somrarna under 1977 och 1978 fick Ostermans Aero återigen bedriva ambulanshelikopterverksamhet då Landstinget under dessa två perioder bedrev en testverksamhet med en läkarbemannad ambulanshelikopter i Stockholms Län. Resultatet var mycket positivt.

Polisflyget fick ej längre fortsätta med sin verksamhet då det under början av 90-talet kom nya regler för ambulanstransport med helikoptrar, vilka innebar att man ej fick genomföra patienttransporter med helikoptrar utrustade med mindre än två motorer och polisens samtliga maskiner var dessvärre utrustade med endast en motor vardera.

Några olika landsting runt om i Sverige började därpå med egna utprovningar av tjänster från olika helikopterföretag och med olika helikoptertyper.

Se även sidan: "Räddningskåren i luften".
____________________________________________________

Intervjuer med och upplysningar av;
Gillberg, Rickard. Helikopterhistoriker.
Rudolph, Stig. Fd trafikchef på RKN och BK.

Foto; I anslutning till bilderna är ägaren angiven. Om inget annat anges; Larssons samlingar/tow.se.

Kopiering till sociala medier som Facebook och liknande är inte tillåten utan tillstånd av tow.se eller ägaren till bilden.

_________________________________________________________________

Åter till Räddningskåren

Sidan skapad i April 2001.