Skandinavisk ambulans- och bärgningshistorik
_________________________________________________________________

Innehåll:

1900-talet

1920-talet

1930-talet

1940-talet

1950-talet

1960-talet

1970-talet

1980-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

Se även sidan: "Organiserad bärgningsverk...".





 Danmark var först ut på den skandinaviska arenan med privata räddningsföretag genom att Sophus Falck startade i liten skala 1906 under namnet Redningskorpset för Kjöbenhamn og Frederiksberg A/S. Därefter kom ytterliggare ett danskt företag - Zone Redningskorpset A/S som startade 1930. I Sverige och Norge kom privata räddningsföretag något senare då Räddningskåren AB, Svensk Räddningstjänst AB och Falks Räddningskår AB startade i Sverige under senare delen av 1940-talet och A/S Falck Norsk Redningskorps startade i Norge i slutet på 1940-talet följt av Viking Reningstjeneste A/S 1956.

Den skandinaviska bärgning- och ambulanshistorien vid de privata företagen är tidvis spännande och dramatisk. Företagen har periodvis haft en snabb tillväxt, ofta ett bra samarbete och en sund konkurrens sins emellan men periodvis kanske även en osund sådan samt att det fanns inslag av svek och ilojalitet. Verksamheten kännetecknas aven av en viss "rörighet" då det har skett en mängd uppköp och sammanslagningar i branschen.


1900-talet

Redningskorpset för Kjöbenhamn og Frederiksberg A/S startade som sagt 1906 i Danmark och sysslade i första hand med det som vi i dag skulle kalla restvärdesräddning, dvs rädda gods och egendom i samband med brand. Företaget gick snart över även till sjuktransporter och bilbärgning m m. 1906 skaffades den första ambulansbilen som fö var skandinaviens första. 1922 började Sophus Falck med brandsläckning i Odense och därefter utökas brandsläckningsverksamheten till allt fler kommuner runt om i landet. Denna brandsläckning organiserades på så sätt att man delade upp landet i zoner som en sk brandvaktledare skulle ansvara för. Runt om i landet startades stationer med olika företagsformer men under "Redningskorpset" vingar - en form av franchiseavtal.


1920-talet

I Eskildstrup på Falster (som ligger söder om Själland) grundades 1925 en zone med Reinhold Hansen som chef. Reinhold Hansen utökade snabbt verksamheten med många hjälpstationer och 1926 utökades verksamheten till att även omfatta ambulansverksamhet och bilbärgning. Därigenom konkurrerade han med Falck och detta ledde till att Reinhold Hansen uteslöts ur Falck.

I Sverige hade Centralgaraget AB i Stockholm under en period i på 1920-talet servicebilar ute efter danskt mönster på vissa vägar.

Läs mer om Centralgaraget här:


1930-talet

Efter att Reinhold Hansen uteslutits ur Falcks startade han i stället företaget Zone Redningskorpset (ZR) 1930. Från Falcks Redningskorps följde Eigil Juel Wibott med som från 1957 blev delägare i företaget.

Höger: Den 1 oktober 1930 infördes namnet Falcks Redningskorps och en falk blev företagets logotyp. Foto från boken Zone-Redningskorpset i Danmark.



Redan 1926 hade Reinhold Hansen börjat med abonnemangförsäljning för ambulanstransporter och bilbärgning m m för privatpersoner m m medans Falck hitintills enbart ägnat sig åt att saluföra sina tjänster gentemot i huvudsak försäkringsbolag, kommuner och företag.

Höger: Redan i oktober 1931 ändrades logotypen i samband med företagets 25-årsjubileum. Denna logotype fanns sedan med till 1961. Foto från boken Zone-Redningskorpset i Danmark.


Pga av Zones konkurrens - och deras bil- och husabonnemang - tvingades även Falck att införa försäljning av abonnemangs för ambulanstransporter och bilbärgning m m för privatpersoner.

I samband med Zone Redningskorpset utbrytning valde Zone en logotype som bla innehöll malteserkorset och Falcks Redningskorps valde en falk som logotype.

Under mer än 30 år blev nu Falcks Redningskorps och Zone Redningskorpset konkurrenter. Bägge företagen blev så småningom rikstäckande i Danmark inom brandsläckning, ambulans och bilbärgning m m räddningsverksamhet. Bägge företagen tillhandahöll även förbandslådor m m till sina abonnenter.

Höger: Zone valde vid bildandet 1930 ett malteserkors som logotype. En logotype som fanns kvar till 1963. Foto från boken Zone-Redningskorpset i Danmark.


I Norge görs försök att starta ett "redningskorps" redan 1934 av en Harald Sedelien som hade varit i kontakt med danska Falck men projektet rann ut i sanden (osäkert om han handlade på "eget bevåg" eller om han representerade danska Falck). Bilverkstäderna i Oslo hade 1935 tankar om att starta en räddningsorganisation och då enbart för bilbärgning men i samarbete med Norges Röda Kors mfl - men på grund av det lilla bilbeståndet i Norge rann även detta ut i sanden.

1936 var Eigil Juel Wibott från Zone Redningskorpset A/S på skidsemester i Norge och i samband med detta förhörde han sig om möjligheten att starta något liknande i Norge men utan resultat. Man menade att detta inte var genomförbart i Norge och om det var det så var det en uppgift för staten och inte för privata förtag.


1940-talet

I Sverige startar Räddningskåren AB 1947, Svensk Räddningstjänst AB 1947 och Falcks Räddningskår AB omkring 1950 (exakta starten för Falcks Räddningskår AB är okänd ). Alla tre företagen blev genom utbyggnaden av sk hjälpstationer mer eller mindre rikstäckande i Sverige. Företagen finansierades i huvudsak genom abonnemangförsäljning (hos RKN även genom att via avtal ombesörja ambulansverksamhet åt kommuner och landsting m m).

Mer om Räddningskåren AB här, Svensk Räddningstjänst AB här och Falcks Räddningskår AB här:

Den 17 november 1949 startade norrmannen Arne Andresen A/S Falck Norsk Redningskorps i Norge. Arne Andresen hade åren innan varit i Danmark och studerat Falck och överförde detta hem till Norge. 1952 namnändrades företaget till Falken Redningskorps A/S av okänd anledning. Det privata företaget Falken "knyckte" därigenom bilbärgningsverksamheten m m mitt framför näsan på den norska bilbranschen - som hitentills hade ansett denna marknad som sin egen - och detta retade minst sagt bilbranschen som tidigare inte kommit till "skott". Företrädare för branschen ansåg att bilbärgningsverksamhet m m borde ligga under den organiserade bilbranschen och inte i ett fristående privat företag.

Falken bedrev i huvudsak bilbärgning och ambulansverksamhet den första tiden. Verksamheten började i Oslo med en (1) bärgningsbil (1985 hade Falken 300 fordon).

Höger: Logotype från Falken Redningskorps A/S . Samma logotype användes troligen från starten 1949 och fram till 1996 då danska Falcks tog över företaget.


Redan 1950 startades ambulansverksamhet i Bergen, Fredrikstad och Hamar. 1954 inleddes grodmansverksamhet, 1956 startades alarm- och övervakningstjänst och 1997 började Falken med väktarverksamhet.

Falken byggde ut sitt stationsnät med hjälp av bilverkstäder och ingick avtal med verkstäderna angående lackering (blått och vitt) av fordon och lokaler m m. När så en abonnentstock på en ort hade stigit sa Falken upp avtalet och startade med egna fordon och egen personal. Detta arbetssätt var inte populärt bland de norska bilverkstäderna. De norska bilverkstäderna hade genom sin organisation Automobil Verkstedens Landsförbund (AVL) förbundit sig att acceptera betalningskuponger både från Falcks Redningskorps A/S och Zone Redningskorpset A/S i Danmark samt från Räddningskåren AB och Svensk Räddningstjänst AB i Sverige. Denna lösning hade motarbetats av Falken men AVL ansåg att det var självklart att hjälpa alla på bästa och smidigast sätt när bilister behövde hjälp (AVL går 1962 tillsammans med Automobilforhandlernes Landsforbund (LA) ihop till Norges Bilbransjeforbund (NB).

Norska Falken accepterade på den tiden inte utländska betalningskuponger från tex Räddningskåren utan enbart kuponger från Falcks Redningskorps A/S i Danmark och Falcks Räddningskår i Sverige.

1989 köper danska Falcks in sig i företaget och 1996 övertar Falcks hela företaget.


1950-talet

Falcks Räddningskår AB i Sverige startades omkring 1950 av Aage Lindell som härstammade från Danmark där han verkade som stationschef i Nørrebro. Under den tyska ockupationen av Danmark var Aage Lindell tvungen att fly till Sverige.

Höger: Logotype från Falcks Räddningskår AB. Obs likheten med danska Falcks Redningskorps.


I Sverige träffade han en svensk kvinna och bosatte sig i Falkenberg där han startade Falcks Räddningskår under mottot "Snabb hjälp är dubbel hjälp". Falcks Räddningskår verkade i nära samarbete med Falcks Redningskorps i Danmark och Falken i Norge. Företaget ägnade sig åt bilbärgning samt ambulans- och sjuktransporter. Falcks Räddningskår tecknade även utlandsabonnemang i samarbete med europeiska assistanceföretag.

Sommaren 1954 (vissa källor anger 1955) samarbetar norska Falken med Kongelig Norsk Automobilklub (KNA), Norges Automobilforbund (NAF), Norsk Motorklubb (NMK) och Norges Röda Kors med väghjälp på vissa fjällvägar under mottot "Trygghet på fjellet". Detta försök blev så lyckosamt - inte minst genom alla nöjda bilturister som fick snabb hjälp - att man beslöt att på något sätt permanent anordna ett väghjälpsystem.

Under 1950-talets första år försökte Svensk Räddningstjänst förgäves ertablera sig i Norge. 1954 startade NAF Veipatrulje i Norge med en bil - Austin A40 - på Hardangervidda och Dovrefjell. Två år senare - 1956 - blev det inköpt sju motorcyklar av typen BSA Golden Fash med sidovagn efter modell från den engelska systerorganisasionen AA.

I Danmarks startar i mitten av 1950-talet Forenede Danske Motorejere (FDM), Kongelig Dansk Automobil Klub (KDAK) och Falck tillsammans företaget Dansk-Europæisk-Turist-Assistance (DETA). 1957 lämnade KDAK samarbetet och startade tillsammans med Zone-Redningskorpset världens första (och i dag Nordens största) assistanceorganisation SOS-International. Organisationen fick emellertid ekonomiska svårigheter och såldes till Räddningskåren i Sverige.

Läs mer om SOS-International här:

FDM och Falck fortsatte utan KDAK under namnet Europeisk Resa Abonemang (ERA) .

Höger: "ERA-reklam" från 1961. Foto från tidningen Motor nr 23, 1961.


I samband med en brandchefskonferens i Malmö i juni 1955 ägde på förslag av Richard Hansen, Svensk Räddningstjänst ett möte rum mellan honom och Harry Engkvist, Räddningskåren (sedermera vd för Larmtjänst under åren 1965-1982). Richard Hansen ansåg att Svensk Räddningstjänst och Räddningskåren hade vissa "gemensamma intressen" och att han ansåg en kontakt mellan företagen borde etableras då konkurrensförhållandet förhindrar de båda företagen att få ett tillräckligt ekonomiskt utbyte av sin verksamhet. Direktör Hansen föreslog att ett sammanträffande skulle äga rum mellan representanter för Svensk Räddningstjänst och Räddningskåren för undersöka möjligheterna att "Inrikta båda företagens tariffsystem och abonnemangsvillkor efter någorlunda likartade förhållanden". Vidare ansåg Direktör Hansen att "konkurrensen mellan de båda företagen bör icke läggas på prispolitiken utan snarare på att erbjuda så god service som möjligt för att därmed göra abonnemangsidén som sådan så populär som möjligt". Båda företagen skulle också "strikt hålla sig till de angivna priserna utan tillämpande av extrarabatter".

"Det bör även utredas om en "nordisk union" kunde bildas där de olika nordiska räddningsorganisationernas kuponger göras gällande inom hela norden och ersättningen clearas bolagen emellan" ansåg Direktör Hansen framsynt.

Man kan undra vad Konkurrensverket (KKV) skulle tycka om vissa delar av resonemanget i dag? Monopol och kartellbildning ansågs ju längre tillbaka i tiden inte nödvändigtvis vara ngt "fult" eller negativt för konsumenten utan många gånger tvärtom.

Harry Engkvist skriver i mötesprotokollet - och detta är intressant - "från undertecknads sida redogjordes för bakgrunden till den inställning vi hittills varit tvingade intaga till Svensk Räddningstjänst AB, beroende på föregående direktörs handlingssätt under de gångna åren" (vad som avsågs med detta är idag okänt). "Det är dock inte osannolikt att Räddningskåren nu kan deltaga i åtgärder i syfte att skapa en sund konkurrens mellan de båda bolagen".

Ärendet skulle diskuteras och om Räddningskåren intog en positiv hållning "skulle ett nytt sammanträde ske".

Någon positiv hållning från Räddningskårens sida blev det troligen inte då Svensk Räddningstjänst året efter gick med i Skandinaviske Redningsselskaper.

I Norge bildar i februari 1956 Automobil Verkstedens Landsförbund (AVL) företaget Servicebil A/S Norsk Bilbergning.

Ovan: Servicebil A/S logotype. En namn som snart ändrades till Viking Redningstjeneste A/S. Foto från boken På vakt i 40 år.


Den 7 juni 1956 namnändras företaget till Viking Redningstjeneste A/S.

Ovan: Viking Redningstjeneste A/S logotype - användes fram till 1965. Foto från boken "På vakt i 40 år".


Det namn som man först tänkt sig - Norsk Redningstjeneste lät sig inte registreras då Falken tidigare hade registrerat Norsk Redningstjeneste - Zonen Norsk Redningskorps A/S. Även Viking valde malteserkorset med vingar som logotype. 1956 avsågs att ett annan företag skulle dra igång sin verksamhet, nämligen Norsk-Zone Bilhjelp . Företaget hade registrerats 1947 av Säter Autoservice via disp. Bentzen + en okänd kompanjon(er). Säter Autoservice avvaktade då för att i stället stötta Viking

Det blev fullt krig mellan Falken och Viking från första dagen. Viking fick arbeta i motvind bla för att den norska pressen i viss mån ställde sig på Falkens sida - det ansågs i vissa kretsar att det inte behövdes två räddningsföretag i Norge. Den våldsamma striden tonade så småningom ut och i dag är vår erfarenhet att det råder ett sunt konkurrensförhållande mellan företagen.

Bägge företagen finansierades genom abonemangförsäljning. Priset för ett abonnemang var hos Viking 60 kr för en personbil och var utan självrisk (i dag är priset 1020 kr).

1956 - vid starten av Viking hade företaget 600 hjälpstationer samt 300 fordon i sitt nät. I dag (2006) finns i Norge ca 170 bärgningsstationer knutna till Viking.

Den 7 juni 1956 bildades även Skandinaviske Redningsselskaper (SRS). Företagets huvuduppgift var att administrera samarbetet mellan företagen i respektive grannland. Ägarna till SRS var det nybildade Viking Redningstjeneste A/S, Norge i nära samarbete med Norges Röda Kors. Svensk Räddningstjänst AB, Sverige och Zone Redningskorps A/S från Danmark.

Ovan: På bilden ses från vänster E. Juel Wibolt, Zone Redningskorps A/S. Richard Hansen, Svensk Räddningstjänst AB och fabrikör Johs Bjerke, Viking Redningstjäneste. Foto ur boken "På vakt i 40 år" av Tor Fostvedt och Frank Willikesen.


Dessa företag förband sig nu att hjälpa varandras abonnenter, dvs företagen skulle acceptera varandras betalningskuponger. Det är okänt vilken företagsform företaget hade - i vissa tidningsurklipp benämns företaget som ett "råd" bestående av representanter från de ovan nämnda företagen. Representanterna i företaget var från Viking - fabrikör Johs Berke, från SR - jur. kand Richard Hansen och från Zone - direktör E. Juel Wiboltt.

Företaget blev omnämnd i dåtida press som ett bra exempel på nordiskt samarbete. Den danska tidningen Politiken omnämnde det nya företaget som ett "landsvägens SAS".

I början på år 1958 sa Viking Redningstjeneste A/S upp avtalet med SRS. Anledningen till detta är okänt men en anledning kan vara den att Viking var i en akut likviditetskris och möjligen var pressad av svenska Räddningskåren. Räddningskåren stod ju utanför samarbetet och hade vid denna tid vissa svårigheter att få sina abonnemangskuponger accepterade i Norge. Hur som helst - i januari 1958 hade Räddningskåren ett möte med Viking i Oslo och straks därpå sa Viking upp avtalet med SRS.

I maj 1958 föreslog Viking samtliga skandinaviska räddningsbolag att acceptera varandras abonnemangkuponger - ett förslag som också godtogs av samtliga och i och med detta så avslutades troligen företaget SRS. Det är okänt hur det var med Falken Redningskorps A/S men troligen stod detta bolag utanför samarbetet.

Ekonomin var för Viking de första åren inte riktigt bra och först 1967 hade företaget ett överskott i sina finanser. Vikings förhållande till ägarna kantades då och då under åren även av stridigheter men så småningom bla genom bildandet av Norges Bilbransjeforbund (NB) 1962 - där även bilbärgare erbjöds medlemskap - blev arbetsklimatet bättre.

1965 fick Viking sin nuvarande logotype - Vikinghjälmen med NB´s logotype i rött och gult. En färgkombination som även Viking´s bärgningsbilar målade i från första början.

Ovan: 1965 fick Viking ny logotype. Den användes fram till för några år sedan. Foto från Viking Redningstjeneste A/S.


12 augusti 1957 ombildades i Danmark Zone Redningskorpset till aktiebolag - Zone Redningskorpset A/S.


1960-talet

1960-talets början kännetecknas av en stor optimism ang framtiden för bla de svenska räddningsföretagen. En optimism som ganska snart förbytts till pessimism och slutet för de svenska räddningsföretagen samt för Zone Redningskorpset i Danmark.

1960 övertar försäkringsbolaget Thule Svensk Räddningstjänst, som i sin tur övertar Falcks Räddningskår i april 1961. I mars samma år köper Thule slutligen Räddningskåren och bolagens resurser slås samman under namnet Räddningskåren (ett köp som snart visar sig bli på gränsen till ekonomisk ruin för Thule).

Som motdrag beslutar de övriga försäkringsbolagen den 19 april 1961 att införa en räddningsförsäkring för fordon utan självrisk from 1 juni 1961. På våren 1961 bildades som ytterligare ett motdrag, Larmcentralen AB som 1964 byter namn till Larmtjänst AB.

Motiv: Logotype från Larmtjänst. Fotofrån Larmtjänst.


Läs mer om Larmtjänst här:

Den 15 februari 1963 beslutar en majoritet av aktieägarna i Thule att Liv-Thule skulle försäljas till Skandia och under första delen av 1963 köper Skandia Thule och får då Räddningskåren med "på köpet" och det beslutas att RKN´s tjänster skall integreras med Larmtjänsts. I juni 1963 tas beslutet att avveckla RKN, en avveckling som var färdig 1965/66.

1963 säljer Skandia Falcks Räddningskår till AB Duba som på uppdrag av skandiakoncernen skulle avveckla bolaget. Duba sålde i sin tur Falcks Räddningskår till Larmtjänst AB den 30 december 1970 som tog över bolaget i namnskyddande syfte som även tar över namnen Räddningskåren och Svensk Räddningstjänst.

Kaos och anarki råder i ambulans- och bilbärgningsverksamheten under en period i Sverige - norrmän och danskar stod med skräckblandad förvåning och tittade på vad svenskarna "hittar på"! - det blir ingen vidare ordning förrän Bärgningskåren startas 1965 av bla Motorbranschens Riksförbund (MRF).

Läs mer om Bärgningskåren här:

1968 köper Larmtjänst 2/3 av aktierna i Bärgningskåren.

Den förste januari 1963 köper Falck akterna i Zone och företagen slås samman under namnet De forenede danske redningskorps Falck/Zonen allmänt kallad Falck-Zonen.

Höger: 1961 införde Falck en något förenklad falk som logotype och det var denna falk som tillsammans med Zones malteserkors som 1963 blev det nya bolagets logotype. Foto från boken Zone-Redningskorpset i Danmark.


Det nya företagets logotype blir en sammanslagning av falken och malteserkorset. Falckfolk ansåg att den stolta fågeln blivit korsfäst på malteserkorset! Så småningom försvinner malteserkorset i bakgrunden och 1977 försvinner namnet Zonen och i samband med detta blir fågellogotypen moderniserad.


1970-talet

I Danmark lämnar FDM Falck 1977 och etablerar väghjälp i samarbete med ISS och Falck startar en väghjälp under namnet Falck Europa Abonemang (FEA) I dag heter motsvarande abonnemang PLUS och SUPER.

Höger: 1971 förenklades Falcks logtype ytterliggare då Zones gamla logotype försvann. Foto från boken Zone-Redningskorpset i Danmark.


1971 förenklas Falck/Zonen´s logotype genom att Zones malteserkors i bakgrunden försvinner. 1977 försvinner namnet Zonen ur Falck/Zonen i Danmark och kvar blir Falcks Redningskorps.

I januari 1975 skrevs ett samarbetsavtal mellan Norges Automobilforbund (NAF) och Viking Redningstjeneste A/S. Avtalet upphörde 1986 och NAF såg sig efter nya samarbetspartner. Detta resulterade i - dels rena NAF-stationer och dels samarbete med Viking eller Falken (idag Falck Redning AS).


1980-talet

Den 15 april 1988 säljer familjen Falck företaget Falcks Redningskorps till det danska försäkringsbolaget Baltica, därefter sker en stor expansion hos Falcks Redningskorps, uppköp av andra företag samt div företagsomvandlingar och sammanslagningar m m.

Höger: Dansk Autohjälps logotype. Företaget startade omkring 1980. Foto från Dansk Autohjälp.


I samband med försäljningen av Falcks Redningskorps till Baltica beslutar det danska försäkringsbolaget Topsikring att skriva avtal med det då lilla företaget Dansk Autohjälp (med en svan som logtype) då de ansåg att Baltica/Falck annars skulle få fullständig monopol på räddningsverksamhet. Dansk Autohjälp har i dag vuxit till en stor konkurrent till Falck inom bilbärgningsområdet.


1990-talet

I januari 1992 drog det nystartade bolaget MRF-Assistance igång sin verksamheten i Sverige. MRF-Assistance Sweden AB ägdes av Ami Scandinavia A/S i Köpenhamn 73%, MRF-bärgarna 17% och Motorbranschens Riksförbund (MRF) 10%. Ami Scandinavia A/S hade som huvudägare det franska företaget Garantie Mutuelle Francaise (GMF). Företagets affärsidé var att tillhandahålla bärgnings- och serviceabonnemang. Företaget gick minst sagt inte bra och våren 1993 gick MRF-Assistance i konkurs.

Läs mer om MRF-Assistance här:

30 september 1992 är sista dagen för Bärgningskårens verksamhet och i dess ställe kommer Assistancekåren. "Bärgningskåren" lades vilande som icke rörelsedrivande bolag. Sedan 1997 ägs bolaget Bärgningskåren av Assistancekåren.

I Danmarks så utvidgade Falck aktiviteterna till att också omfatta väktar- och säkerhetsverksamhet vid köpet av ISS Securitas 1993 och namnet ändrades till Falck Securitas. Därefter köper Falck upp vakt- och säkerhetsföretag i en mängd länder för att så småningom bli en av världens största företag på säkerhetsmarknaden.

1993 bildas bolaget Viking Sverige AB. Bolaget ägdes av Viking Redningstjeneste, Motorbranschens Riksförbund (MRF) samt Assistancekåren. Viking Redningstjeneste´s ambition var att etablera sig i Sverige och bedriva bla larmförmedlingstjänster.

Läs mer om Viking Sverige AB här:

1993 startade Falck Räddningskår i Sverige som dotterbolag till Falckkoncernen i Danmark. Ambulansavtal skrevs med landstinget i Skåne. En larmcentral etablerades på Kungsgatan i Stockholm. Falck Räddningskår sysslar med bärnings- och ambulansverksamhet i olika delar av landet och erbjuder ett assistancepaket "Falck väghjälp". Det nya företaget under namnet Falck Räddningskår AB skall inte blandas ihop med det gamla bolaget Falcks Räddningskår AB (som fö Larmtjänst haft vilande sedan 1970).

Lönsamheten för ambulansverksamheten och väghjälpen var dålig och trots friska pengar från Danmark måste larmcentralen på Kungsgatan läggas ner. Vid årsskiftet 94-95 köper den danska Falcks-koncernen in sig i Falken International Svenska AB som var ett svenskt bärgningsföretag och larmcentralen flyttas till Falken. Bolaget Falken läggs ner och Falkens gamla larmcentral övertas av Falck som driver den under namnet Falck Räddningskår.

1995 börsnoterades Falck på Köpenhamns Fondsbörs.

1996 säljs det gamla fina statliga företaget Allmänna bevakningsaktiebolaget AB (ABAB) av Sodexo till danska Falck och Falck Security blir det nya namnet. Tidigare hade danska Falck endast bedrivet bevakningsverksamhet i liten skala i Skåne. ABAB bildades 1965 som ett statligt företag med monopol på bevakningsuppdrag inom statliga verksamheter och ambassader m m. ABAB hade tidigare - 1988 - sålts till statliga Procordia som i sin tur 1995 köptes upp av det franska företaget Sodexo.


2000-talet

År 2000 fusionerade danska Falck med den internationella säkerhetskoncernen Group 4, och den nya koncernen fick namnet Group 4 Falck. 2003 genomfördes en ny fusion, denne gång med engelska Securicor och namnet blir nu Group 4 Securicor.

I samband med dessa fusioner uppdelas koncernen i två delar - en säkerhetskoncern (Group 4 Securicor) och en räddningskoncern (Falck). I juli 2004 blev räddningskoncernen noterad på Köbenhamns Fondsbörs under namnet Falck A/S. I november 2004 blev Falck A/S övertaget av kapitalfonden Nordic Capital i samarbete med ATP Private Equity och 2005 blev Falckaktien avnoterad på börsen.

Den 13 oktober 2005 övertar danska Falck det finska assistanceföretaget Rosqvist Yhtiöt, vilka är marknadsledande inom assistance/väghjälp i Finland med (ca c:a 200 mindre bärgningsföretag anslutna) och Estland. Rosqvist Yhtiöt har avtal med de större försäkringsbolagen och bilimportörerna i Finland och Estland.

Den 27 februari 2006 meddelar Falck Danmark A/S att man lagt ett bud på aktierna i Viking Redningstjeneste AS i Norge. Falck hade ingått ett avtal med Viking-aktieägarna vilka representerade c:a 60 % av det totala antalet aktier i bolaget och erbjöd övriga aktieägare samma bud och villkor. Vikings styrelse rekommenderade att sälja och Falck betalade för aktierna.
Genomförandet av köpet förutsatte att mer än 90 % av aktieägarna accepterar köpet samt att den Norska Konkurrensmyndigheten godkänder affären. Så blev inte fallet - den Norska Konkurrensmyndigheten godkände inte affären då man den 22 september 2006 meddelade att de beslutat förbjuda Falck´s oppköp av Viking Redningstjeneste AS. Falck överklagade och den 17 januari 2007 meddelade Fornyings- og administrasjonsdepartementet i Norge att Falcks fick behålla Vikings dotterbolag i Sverige och Finland samt Viking Followit Norge AS.

Höger: Logotype från danska Totempo. Företaget startade 2006 och gick i kk 2009. Foto från Totempo.


I Danmark startades av den rikstäckande verkstadskedjan Dansk Lakering A/S under 2006 en väghjälp som kallades Vognsstop. Dansk Lakering A/S bytte from den 29 januari 2007 namn till Totempo och väghjälpen döptes om till Totempo Vejhjælp. I början på 2007 hade Totempo Vejhjælp 42.000 abonnenter.

Den 6 augusti 2007 lät Viking Redningstjeneste AS meddela att man öppnat en filial i Stockholm under namnet Viking Redningstjeneste AS Norge filial Sverige. Den 14 september 2007 blev Viking Redningstjeneste AS - då försäljningen till Falck inte godkändes av de norska myndigheterna - sålt till det isländska företaget Frumherji.

Kort före årsskiftet 2008/2009 hamnade danska Totempo i kris vilket resulterade i att väghjälpsaktiviteterna överfördes till ett nytt företag.

I februari miste Totempo sin störste kund - forsäkringsbolaget TrygVesta som hade bidragit med ca. 300.000 potentiella kunder, då försäkringskunderna i TrygVesta kunde få väghjälp via Totempo. TrygVestra sa upp avtalet i februari 2009 och det upphörde den 11 mars 2009. Den 29 april 2009 gick Totempo i konkurs.

Då företaget år 2008 stod på topp hade företaget enl. egna uppgifter 700 anställda och 625.000 kunder - siffror som troligen var ganska upphissade och vid tiden för konkursen var troligen medlemsantalet runt 50.000.

I slutet på 1090-talet var Falck stora i hela Skandinaven med sina 100 år i branschen. I Sverige var Assistancekåren en stor aktör tillsammans med Falck Räddningskår. I Norge hade vi Falken (som ägs av Falck) och Viking. I Danmark var Falck störst - med Dansk Autohjälp som god tvåa - samt Finland där också Falck är störst. Samarbetet mellan de olika organisationerna var relativt gott.


2010-talet

I 2012 blev Dansk Autohjälp sålt till SOS International och bytte namn till SOS Dansk Autohjälp.

I mars 2012, blev två direktörer för Totempo A/S och S.Trading Aps, åtalde för grovt bedrägeri. I 2017 blev de frikända.

Ovan: Logotype från SOS Dansk Autohjälp. Foto från SOS Dansk Autohjälp.
____________________________________________________

Fotnot: Med Skandinavien menas i denna artikel - även om Finland nämns - den del av Norden där nordiska språk talas, dvs Sverige, Norge och Danmark.
____________________________________________________

Källor:
Arkivmaterial från Räddningskåren AB
Arkivmaterial från Svensk Räddningstjänst AB.
Arkivmaterial från Bärgningskåren AB.
Artiklar m m från Internetpublikationen: Beredskapsinfo
Artiklar m m från Internetpublikationen: Norsk Bilbergningshistorie
Dokument från Tor Fostvedt.
Falck AS.
Falkens Jubileumshäfte.
Fostvedt, Tor. Willikesen, Frank. (1997) På vakt i 40 år. Williksens Förlag.
Forenede Danske Motorejere (FDM).
Internetpublikationen: Motormagasinet
Madsen, Frederik. (2000) Zone-Redningskorpset i Danmark. Förlag: Museum for Zone-Redningskorpset.
Norges Bilbransjeforbund (NB).
Viking Redningstjeneste AS.
Viking Sverige AB.
Wikipedia

Tidningen: Motorbranschen.
Tidningen: Morgenposten 30/7 -54.

Intervjuer med och upplysningar av;
Madsen, Frederik.

Foto; I anslutning till bilderna är ägaren angiven. Om inget annat anges; Larssons samlingar/tow.se.

_________________________________________________________________

Åter till indexsidan

Sidan skapad i Juni 2006.